Ett av de bättre besöken på museum har jag haft på New Yorks Rock & Roll Hall of Fame Annex. Ett besök där är något jag å det bestämdaste rekommenderar om man skulle ha vägarna förbi New York.
I första rummet så visas en obligatorisk introduktionsfilm till rock- och musikhistorien. Sedan följer ett mera vanligt rundvandrande efter eget tempo med en interaktiv hörlursguide - ett hyfsat stort urval musikhistoriska "träd" målas upp vid olika avdelningar - exempelvis "Art" Rock, Från jazz till Hip Hop osv..
Den interaktiva kartan över Manhattan var fängslande, på en stor modell över ön kunde man se olika historiska studios, klubbar och musiker har funnits och i många fall finns än idag.
Den tillfälliga "John Lennon i New York"-utställningen var både gripande och matig. Mycket texter om och kring Johns vistelse, bland annat rätt mycket om Johns strid för att få uppehålla sig i USA. Nixonregeringen var inte glad åt John Lennon, det framgick tydligt, vad som däremot inte framgick var att ingen mindre än Elvis Presley hade ett eget litet korståg emot Lennon.
Dessutom så måste jag säga att Yoko Ono är en förbannat rolig och bra konstnär. Yoko brukar alltid få stryk av musikjournalister och Beatlesfanatiker för att hon skulle ha lett till The Beatles splittring - har svårt att se det som hennes fel, mera Johns i så fall, men det är en annan diskussion.
Sällan har artefakter fängslat mig så - men på det här museumet blev jag tagen. Elvis bibel, med Elvis egna kommentarer kring verserna, Chuck Berrys leopardväst, samt inte minst Madonnas skinnjacka från mitten av 80-talet, designad av ingen mindre än Keith Haring! På en tunn glasskivas avstånd. För att nu nämna några. Nåväl, ett bra museum, väl värda sina 24$ i inträde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar